Vårt område
Götakanal
Göta kanals historia
Göta kanal är ett av de största byggnadsprojekt som någonsin genomförts i Sverige. Kanalen sträcker sig från Sjötorp vid Vänern till Mem vid Slätbaken och är 190 km lång och har 58 slussar. Av sträckan är 87 km grävd kanal. De mindre sjöarna man passerar på vägen utgör 103 km av kanalens längd.
En 300 år gammal dröm
Redan på 1500-talet föreslog den ryktbare biskop Brask i Linköping att en båtled skulle anläggas tvärs över Sverige - från Östersjön till Västerhavet. Planerna på en kanal genom Sveriges skulle komma att stötas och blötas åtskilliga gånger fram till början av 1800-talet då Baltzar von Platens kanalplaner blev verklighet.
Baltzar von Platen
Baltzar von Platen, greve, sjömilitär och statsråd, blev den som lyckades driva igenom kanalprojektet. 1806 lade han fram sin avhandling om kanaler, som resulterade i uppdraget att göra ett förslag till Göta kanal. Till sin hjälp tog han Europas främste kanalbyggare, skotten Thomas Telford.
Den 11 april 1810 utfärdade Karl XIII det privilegiebrev som gav Göta kanalbolag rätt att bygga och driva kanalen, och tilldelade bolaget arbetskraft, mark och skogar för kanalens byggande. I maj 1810 togs de första spadtagen vid Motala. Arbetena var snart igång på ett 15-tal olika ställlen utmed kanalen.
Soldater och dagsverken
Göta kanal färdigställdes huvudsakligen av 58.000 indelta soldater från 16 olika regementen som under längre och kortare tid arbetade på kanalbygget.
Under de 22 byggnadsåren utförde i runt tal 60.000 man, inberäknat ett pionjärkompani ryska krigsfångar och en del privata arbetare, ca 7 miljoner effektiva dagsverken à 12 timmar. Grävningen av kanalen utfördes till största delen för hand med plåtskodda träspadar. Arbetet bestod i huvudsak av att gräva, spränga och mura. 58.000 soldater deltog i kanalbygget och att den krävande grävningen huvudsakligen utfördes för hand. Ungefär 200 ryska desertörer deltog i grävandet. Några av dem blev kvar och gifte sig med kvinnor från orten.
Baltzar von Platen införskaffade även ny teknik i form av olika redskap och tekniska hjälpmedel från England. Flera yrkesskickliga engelska arbetsledare anställdes.
Den högtidliga invigningen
Den 26 september 1832 invigdes Göta kanal i Mem under stor pompa och ståt i närvaro av Sveriges konung Karl XIV Johan med familj.
Baltzar von Platen fick inte uppleva kröningen av sitt livsverk. Knappt tre år tidigare, 1829, avled han.
Nyttotrafiken
Under hela 1800-talet hade kanalen stor betydelse som transportled, både för varor och passagerare. Däremot fick inte kanalen den långsiktiga betydelse von Platen hade hoppats på. Järnvägen och framför allt lastbilstrafiken tog så småningom över kanalens roll. Transportleden blev istället en av Sveriges mest välbesökta och kända turistattraktioner.
Kanalhistoria i korthet:
Initiativtagare och ansvarig: Baltzar von Platen
Byggår: 1810-1832.
Kostnad: Nio miljoner riksdaler, vilket motsvarar cirka 12,3 miljarder kronor (SEK) i 1995 års penningvärde.
Personal: 58 000 indelta soldater deltog i arbetet och gjorde cirka sju miljoner dagsverken. Ett dagsverke omfattade tolv timmar. Den krävande grävningen utfördes huvudsakligen för hand.
Mer info finns på www.gotakanal.se
Verkstadsön
Verkstadsön är en stadsdel i Motala i västra Östergötland. Verkstadsön är en ö som bildades när man grävde Göta kanal mellan Vättern och Boren. Ön ligger mellan Göta kanal och Motala ström. På ön förlades AB Motala Verkstad 1822, där företaget låg kvar fram till slutet av 1970-talet. Förutom de gamla industribyggnaderna, som är museer, finns gamla och nyuppförda bostäder i området.
Motala Verkstad
”Motala Verkstad - Svensk verkstadsindustris vagga”
Motala verkstad ligger emellan Motala ström i söder och Göta kanal i norr, mitt emot Motala verkstads järnvägsstation på järnvägslinjen Hallsberg-Mjölby, 1-2 kilometer från Motala centrum.
Företaget grundades år 1822 på initiativ av Baltzar von Platen som insåg betydelsen av att ha en lokal teknisk kompetens tillgänglig i Motala under byggandet av Göta kanal. Bland de första arbetsuppgifterna var diverse slussmekanismer och reparationer av de mudderverk som användes i samband med kanalbyggandet. Senare har Motala verkstad bland annat tillverkat över 400 fartyg, drygt 800 broar (till exempel Skeppsholmbron, Västerbron, Bergnäsbron och Ahwasbron i Iran, vars huvudspann var den största helsvetsade järnvägskonstruktionen som då, år 1936, utförts i världen) och järnvägsutrustning, varav 1300 lokomotiv. Även de 118 meter höga tornen på Uppsala domkyrka tillverkades här. På 1970-talet var Motala verkstad världens största exportör av diskbänkar och på 1980-talet tillverkade man landningsställ för svenskbyggda flygplan.
1823 blev Motala friköping, också det på förslag av von Platen. Verkstaden växte snabbt och på 1830-talet bodde det fler än 500 människor i området närmast verkstaden, men bara 75 i själva köpingen. 1863 blev Motala köpingskommmun och år 1881 fick man stadsrättigheter. Fortfarande skedde dock den mesta expansionen i området runt verkstaden. 1948 slog man samman "verkstadsstaden" Motala Verkstad med staden Motala.
Idag har företaget ca 180 anställda, och omsatte 2003 194 miljoner kr. På tillverkningsprogrammet finns bl.a. olika slags brokonstruktioner och liknande anläggningar (ex. dammluckor), pressar för boardindustrin, styrutrustning m.m. för fartyg samt underhåll och div. reservdelstillverkning för pumpanordningar, valsar, fläktar och järnvägsfordon. Man åtar sig även diverse rostskyddsarbeten.
Det var under Otto Edvard Carlsunds ledarskap, 1843-1870, som Motala Verkstad blev berömt internationellt. Företaget fick flera utmärkelser och prisades på världsutställningar. Den kända författaren Jules Verne uppmärksammade också företaget i klassikern ”En världsomsegling under havet”, då förstäven till den uppdiktade ubåten Nautilus skulle tillverkas i Motala.
Våren 2007 blev järnvägsverksamheten vid Motala Verkstad ett eget bolag, Motala Train. Det är ett dotterbolag till Motala Verkstad och båda företagen har samma ägarstruktur.
Mer info hittar ni på www.motalaverkstad.se